• USA2018

    Syster och Stanforderiet

    Sista morgonen i Sequoia och jag och mostern vandrade ut i trädgården och plockade grape rakt från träden och skar upp till alla. Så goda. Har aldrig plockat grape från träden tidigare. Vilken smak, vilken storlek. Wow!Sen hoppade vi in i bilarna och körde i princip hela dagen för att ta oss tillbaka till Bay area. Väl framme i Johannas hus i Woodside (kullen ovanför Palo Alto) slängde vi upp väskorna och boade in oss för veckan.

    Grillade fetaostbiffar på terassen och åt tillsammans med sallad, tsatsiki, och potatisklyftor. Vegetarianerna fick grillade räkor och lax. Efter middagen var vi alla ganska trötta. Vi har varit det varje kväll, trötta. Inga uppesittarkvällar precis. Å andra sidan vaknar vi väldigt tidigt varje morgon. Till och med sjusovarn Niki. 

    Ny morgon och nytt program. Min syster flyttade till Kalifornien 2011 för att göra sin PHD för Stanford University. Nu, några år senare är hon nästan klar. Såpass klar att hon ansågs av sina professorer redo för att genomgå årets commencement ceremoni som endast sker en gång per år. Johanna kommer att opponera i slutet av sommaren men annars var hon såpass klar att han fick klä ut sig till en medeltidsfigur och gå fram när namnet ropades upp och få en röd bok i tassen. Så ja, min syster är så gott som klar PHD från en av världens bästa skolor. Att min syster (geniet) numera nästan är en doktor från Stanford får mig att pösa över av stolthet. Jag är så jäkla glad och stolt över Johanna. Tänk att någon så cool är min syster? Jag tänker ofta på henne när mitt liv skiter sig lite. Att hon kan göra precis vad som helst. varför skulle inte jag kunna göra samma sak? (ja, alltså inte helt samma sak, det skulle aldrig hända). Nej, men den där grejen att hon fått mig att förstå att ingenting är omöjligt om man bara vill det. Akademikern i familjen. Min älskade fantastiska vackra storasyster är inte bara min bästa vän utan också en förebild som visar vägen i livet. SÅ STOLT SYSTER HÄR HEJ. Älskar dig Johannis. Bara så att du vet. Tack för att du är du.

    Själva ceremonin var lite av ett spektakel. Bachelor-kidsen körde all in på att ha roliga outfits på sig. Bland annat klädde de ut sig till pizzor. Kändes skönt att människor som är superbegåvade (du måste vara superbegåvad för att komma in på den här skolan) också kan lägga tid på att klä ut sig till helt onödiga saker. Fick mig ändå att känna mig lite bättre. Klädde ändå ut mig till ett tugummi under en sko på Halloween. Tänker att vi är lite lika. Ni vet. Arcada, Stanford….samesame. hehehehehehe.

    Man får ju lite Harry Potter-känsla av alla dessa skojiga graduation outfits. Ville liksom ställa mig upp och skrika GOOOO DUMBLEDOOOORE! Möjligtvis lite olämpligt. Men å andra sidan gjorde kvinnan bakom oss på läktaren hela min familj halvdöva genom att skrika AMYYYYY hela tiden. Ja, Amy blev klar. Vi fattade det. Grattis grattis Amy. När får jag tillbaka min hörsel?Min mamma, min pappa och min moster var såklart lika stolta som jag. Gulliga ju?Ser inte det här lite ut som att han pratar om elevhemmens senaste poänger? I själva verket höll presidenten (antar att han är rektor i vårt språk) roligt rim för varje degree han gav ut. Man kan tydligen rimma väldigt mycket på degree.

    Årets talare hette Sterling K. Brown och har gått på Stanford i slutet av 90-talet. Han är skådis och bland annat med i OJ Simpson serien på Netflix och This is us.Han verkade vara en smart typ. Efter den stora ceremonin kom Johanna ut från stadion och fick blommor. Såklart. Tänk att hennes outfit som består av en sorts klänning med sammetsarmar (som betyder att man är doktor) och mantel med två olika färger och hatt kostar lite på 1000 dollar. Say what? Vet ni vad man får för 1000 dollar? Bland annat får man den här. och har typ 800 över. Bara så ni vet.

    Här har vi mina stolta föräldrar. Pappa gillar också kameror.

    Sen promenerande vi i samlad (ganska långsam) trupp till ceremoni nummer två. Nu för fakultetens egen ceremoni. Nu var det förstår ni dags för ceremoni nummer två. Fakultetens egen. Kan hända att jag förstod 20% av talet som höll. Tycker dock att 20% av en professors tal i ett ämne jag har väldigt lite kunskap i var bättre än inga procent alls.  Jag var solig och grön. Möjligtvis lite trött också.  Här är vi. Jag och JohannisOch här hörrni. Här har vi oss alla tre syskon. Min bror som jag också är stolt över. Tänk på det när ni skaffar barn. Jag kan förstå att det där med att bara skaffa ett barn låter lockande. Men helt på riktigt. En av de finaste gåvorna du kan ge dina barn är syskon. Det finns inga som dom. Det finns få relationer som de man har till sina syskon. Är så otroligt tacksam över att ha de här två i mitt liv. Så tack M och P för det.

    Efter hänget på skolan åkte vi hem till Johannas hus på kullen ovanför och ordnade fest. Det kom massa gäster och jag fotograferade inte ett dugg. Jag var så upptagen med att umgås och dricka vin förstår ni. Drömmen.

  • USA2018

    Sequoia parkeriet

    Hej alla midsommarfirare. Senast vi hördes var vi i en liten stad utanför Sequoia. Här vaknade vi upp och tog bilarna in i den stora nationalparken. Klättrade i berg, såg en liten björn (så söööt) och kramade stora träd. Tänk att dessa träd har stått här i tusentals år.Tänk vad de har sett, vilka perioder de upplevt. Donald Trump är bara en minimal sekund av deras liv. Skönt ändå med det perspektivet.

    Är inte på det textproduktiva humöret idag. Däremot kommer det en del bilder. Plus flera inlägg när jag samlat ihop hela materialeriet. Kan ta en stund. Tills dess. Glad torsdagssommar till er.

  • USA2018

    Hikeriet

    Igår körde vi bilarna in i Yosemite för dag två av vildmark. Medan min mamma, moster, pappa, syster och hennes lilla vän körde upp till granitbergen vandrade jag, Niki, min bror och hans tjej på en mils hike i uppförsbacke. Vi gav oss på den kända rutten Yosemite falls trail. En timme in i klättrandet i 35 grader och sol ville jag nästan ge upp. Herregud vad tungt det var. Suckade och stönade och svettades som en gris.  sen fick jag upp flåset lite och kämpade mig upp den sista biten av hård uppförsbacke till vårt mål, vattenfallet. Den där idén jag någon gång haft om att vandra till Mount Everests Base camp lämnade min bucket list för varenda steg jag tog. Kommer. aldrig. hända. någonsin. Vägen ner å andra sidan kändes mer bara skön och jag gjorde mitt bästa för att peppa alla som var på väg uppåt. Kan det är det jag borde göra. Flyga helikopter till Mount everests base camp och vandra ner istället för upp. Känns mer som  min grej.

    Imorse packade vi ihop alla våra saker och körde till vårt nästa Airbnb-hus i Sequioa. Här är vi nu. I ett enormt gult hus i mitten av en apelsinodling och tar det lugnt. Lagade tacos till middag, simmade lite i poolen och hänger nu ute på terassen med amerikanskt rödpang i glasen. Det var en uppdatering på mitt liv. Hur mår ni?

    Min mamma och min moster
       

  • USA2018

    Yosemiteriet day 1

    Kvällen tillsammans med familjen i San Fransisco spenderades på en mexikansk restuarang vid Norra stranden. Åt massa smårätter som vi delade och drack vitt vin till det. Lyckades i och för sig med konststycket att elda upp min mun med en dipp och fick ösa i mig lite av min brors öl för att göra livet lite behagligare.

    Igår hämtade vi ut hyrbil två, den som jag bokat. Jag hade bokat en SUV och blev ärligt talat lite förvånad i garaget när min bil för de närmaste veckorna visade sig vara enorm, röd och amerikansk. Körde ändå ut den ur stan som en drottning. Bra chaffis ändå. Sen körde vi i ett litet tåg ut till skogen, rättare sagt Yosemite var vi hyrt ett hus för tre nätter. Här vandrar vi, dricker vin och simmar i sjön bredvid. Bass Lake. Hej liiiiiiiivet är mer åt det bästa av det bästa just nu.

    Familjen i Hotellobbyn innan kvällens San Fransisco-middag.Det här är min storasyster Johanna. Tjejen som bor här i Kalifornien och blir klar PHD från Stanford på lördag. Så himla duktig. Min man, min bror, min syster och min brors Evelina. Mexikanskt i stan. Lite humor att alla var så himla trötta under denna måltid. God ändå. Frisco var så fint så fint när vi gick hem. Min hyrbil och pappas bredvid. Min är liiiiiiite coolare. Vårt hääääärliga enorma hus vi hyrt här i Yosemite. Älskar det. Säg hej till mina föräldrar. Fina ju!
    Jag och min mamma. Mamma, jag och min fina moster. Niki och min bror Micke. 

    Dag två och Micke fick vara chaufför för dagen. Vi skulle nämligen njuta av dag ett i Yosemites nationalpark. SÅ HIMLA FINT. UPPLEVELSE SOM JAG ALLTID KOMMER ATT KOMMA IHÅG.Jag och mina syskon. Familjen <3Förutom att vara en soon to be PHD från Stanford är min syster även utbildad Yoga-instruktör.Efter Yosemiteriet åkte vi till vår sjö och simmade. Nu hänger vi på terassen och dricker vin i väntan på kvällens middag.

  • USA2018

    Friscoeriet

    En solig dag här i San Fransisco. Fortsatte med konceptet ”promenera 30.000 steg” och hann med lite allt möjligt. Jag gillar konceptet med att klassiskt turista runt. Vandra runt och spana in allt som är vackert och trevligt. Stanna på ett glas i solen och mysa lite. Har även en förkärlek till Sjölejon, roligare djur att spana på får man leta efter. Ylar, puttar varandra, slåss och sover om vartannat. Bra liv. Nu sitter vi i hotellobbyn och dricker vin med samtliga familjemedlemmar, ska snart vidare ut på stan igen för middag. Imorgon kör vi till Yosemite, ska bli skönt med lite skog efter all stad.

    Gulliga djur! Påminner lite om Milla.Alcatraz lär vi inte besöka. Men det är ju gratis att spana på så här på avstånd. Niki ska skicka ett mail till Nick Cage och fråga om han har koll på någon hemlig väg in. Hoppas på success. Svårt det här med att få med på bild hur branta backarna är. Brant brantare San Fransisco. Det här måste vara en av världens finaste gator. Så grönt och fint och fullt med turister. Ja, sådana som jag och Niki. Det här husets trädgård är ju lite drömmen. Vill bo här.