Helsingforseriet

Helsingfors som staden heter


Hej från Story, Kampen. Här sitter jag iklädd grå mohairtröja, svarta jeans och boots. Så gick det för gårdagens gedigna klack och klänningsplan. Det är lite så när man vaknar i ett hus vid havet där brasan dött någon gång på natten, att allt som är varmt är skönt. Då är man konstigt nog inte så sugen på att trycka in sig själv i strumpbyxor och klackar. Allt ska vara mysigt och varmt. Makes sense.

Har just haft en himla trevligt lunch med en landsman och ska snart vidare för nästa grej. Men kaffet är gott och lokaltrafiken i det här landet är så punktlig att bråttom är inte något man behöver ha. Släpper för övrigt ett avsnitt av podden imorgon. Som ni kanske märkt kommer det inte ett avsnitt i veckan längre utan med två till tre veckors mellanrum. Har helt enkelt haft lite för mycket annat i huvudet. Speedar upp hela podderiet mer när min hjärna är återlämnad.

Ps. Nu måste jag gå här ifrån. Det är nämligen tre småbarn som samtidigt testar decibellnivåer. Ny nivå av trauma för öronen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.